Frölundamodellen: En hållbar väg för vår ungdomsidrott

Utgångspunkten i denna förändring är att skapa en mer hållbar idrottsmiljö för barn och ungdomar där glädje, variation och långsiktig utveckling sätts i första rummet. Som en del av detta minskar vi antalet organiserade träningar och utrymmet för lek, spontanidrott och eget ansvar ökar.

Bakgrunden är en ökad insikt om att tidig specialisering inom ishockey riskerar att hämma både den sportsliga och personliga utvecklingen. För många barn leder ett alltför högt tempo, tätt matchande och tidiga krav till stress och minskad motivation. Frölunda som förening vill istället uppmuntra unga till att hålla på med flera idrotter längre, utveckla ett bredare rörelsemönster och själva få upptäcka sin passion för idrott. Genom att prioritera kvalitet före kvantitet i träningen skapas bättre förutsättningar för inlärning, återhämtning och lust att fortsätta. Fokus ligger på grundläggande färdigheter, kreativitet och trygghet i idrottsmiljön snarare än på kortsiktiga resultat. Vi vill att fler ska hålla på längre och att toppen blir bättre och skickligare idrottare.

En viktig del i förändringen är det utökade samarbetet med våra 16 lokala föreningar i Göteborgs ishockeyförbund. Tillsammans ska vi skapa fler och bättre träningsmiljöer på hemmaplan, där varje förening behåller sin identitet men delar en gemensam syn på barn- och ungdomsidrott. För Frölunda innebär det att talangidentifiering sker senare, baserad på mognad och utvecklingspotential snarare än tidig prestation. Tanken är att individuell utveckling ska få ta den tid som krävs, utan tidig sortering. Genom att höja golvet hos alla föreningar ökar utvecklingen hos alla spelare.

Med denna inriktning vill vi ta ansvar för helheten. Ambitionen är att fostra trygga, välmående och allsidiga idrottare som har möjlighet att nå hög nivå – inom ishockey eller inom andra idrotter – och samtidigt få med sig värden som sträcker sig långt utanför isen.

I Aftonbladet kan du läsa ett längre reportage författat av Patrik Brenning, där vi utvecklar bakgrunden till denna förändring.

Lucas Raymond, nu en storstjärna i NHL och Detroit Red Wings, är en av de gamla Frölundaspelarna som tror på modellen som en väg framåt för ungdomsidrotten.

– När jag var barn spelade jag fotboll, ishockey och innebandy, samtidigt som jag också tränade simhopp. För mig var det självklart att hålla på med flera idrotter. Det var där jag hängde med mina kompisar och hade som allra roligast. Jag är glad att jag valde att satsa på hockeyn när det blev dags att fokusera på en sport, men utan de andra idrotterna hade jag nog inte varit den spelare jag är i dag. Det som Frölunda gör för ungdomsidrotten är något jag verkligen tror på, eftersom jag själv har gått en väg i samma filosofi. Jag vill uppmuntra alla barn att prova olika idrotter och fortsätta med dem så länge som möjligt. Sen hoppas jag såklart att så många som möjligt väljer hockeyn till sist! säger han om Frölundamodellen.

Några konkreta delar i förändringen:
- Våra ungdomslag kommer att gå ner på två tränarledda ispass i veckan.
- Vi ökar upp antalet tillfällen med ”friåkning” på våra isytor för att främja spontanidrott och lek.
- Vi uppmanar våra ungdomar att träna mer, men genom att utöva fler idrotter än vår egen.
- Vi strävar efter att alla ungdomar ska spela i sin närmaste ishall, och aldrig passera en ishall för att komma till träningen.
- 2017-kullen är den första att gå in i vår nya träningsfilosofi.

För frågor kring vår nya modell och filosofi kring ungdomsverksamheten och Frölundamodellen, vänligt kontakta Peter Kymmer (presschef) eller Mikael Ström (utvecklingschef).

[email protected]
[email protected]