Inget flyt i Scandinavium
Så har det hänt, för första gången på nästan en månad går Frölunda poänglösa från en match och det var AIK som luggade Frölunda på alla poängen trots att man tillbringade merparten av matchen i egen zon.
AIK:s taktik höll, i alla fall i den första perioden. Frölunda startade bra och skapade tryck direkt. Men det var AIK som näst intill chockade Frölunda genom att ta ledningen efter bara 1:58. AIK var snabbast ut egen zon efter en Frölundachans och kom två mot en.
Frölunda repade mod och fick chans att spela powerplay efter 3:40. Spelet var väl inte bländande men Frölunda hade två ganska bra chanser när John Klingberg lade in pucken på mål. Frölunda hade ett ganska stort spelinnehav men laget spelade runt lite för mycket och kom inte riktigt in på AIK:s mål. Närmast mål kom Sebastian Collberg som träffade ramen där ribban möter stolpen.
Nicklas Lasus kedja var väldigt pigga och vann fler gånger pucken i AIK:s zon men hade svårt att omsätta vändningarna i rejäla chanser. Lasu var den som hade bästa läget när han gick runt backen och in på första stolpen men han trycktes in i målvakten.
Frölunda hade ett mycket rörligt och bra powerplay i slutet av perioden men fick aldrig in pucken trots några bra lägen med styrningar på lösa puckar. I stället kom nästa kalldusch, AIK stack upp och gjorde 2-0. Frölunda spelade bra och hade många och långa anfall i AIK:s zon men spelade var lite bekväma när det kom till avslut och spelade runt i stället för att stånga sig in.
Taktiken höll även i 40 minuter, även om Frölunda fick en tidig reducering. Mats Rosseli Olsen bröt ett pass på egen blå linje och kom fri. Han åkte in mot målvakten och sköt ett handledsskott som gick in via den vänstra stolpen. Målet gav Frölunda lite extra kraft och laget fortsatte att trycka på.
Laget fick spela powerplay men lyckades inte göra mål denna gången heller. AIK försvarade sig bra och gjorde det svårt för Frölunda att komma in på mål. Frölunda skapade ändå en del chanser men mitt i pressen kom nästa kalldusch.
Ett dåligt byte gav AIK ett friläge och trots att Linus Fernström tog friläget missade tre hemmaspelare den motståndare som kom i andra vågen och kunde slå in returen. Dick Axelsson fick ett jätteläge att reducera när Mats Rosseli Olsen frispelade honom och han sköt direkt i fritt läge, rakt i plocken på målvakten.
Robin Figren fick ett bra pass till vänster om målet men fick inte till något skott på passningen tvärs igenom zonen. Frölunda skapade vassare chanser i den andra perioden jämfört med de första 20 minuterna men AIK var fortfarande tämligen täta framför eget mål.
Det fortsatte att hålla i sig för AIK. Visserligen gjorde Mats Rosseli Olsen 2-3 för Frölunda på en retur och visserligen hade AIK bara ett enda anfall i den tredje perioden, och ett friläge efter slarv som Linus Fernström räddade, men i övrig var det bara Frölunda. Laget fick spela powerplay, även fem mot tre, men mäktade inte att få in pucken.
Sebastian Collberg hade två jättelägen, ett friläge där han blev hakad och fick med sig utvisning och ett närskott i fritt läge där målvakten räddade. Men AIK kämpade och slet och med både tur och skicklighet kunde de hålla Frölunda ifrån fler mål. Inte ens när Frölunda fick spela sex mot fyra under den sista minuten lyckades laget få in en kvittering. Än en gång kunde man konstatera att lag som kommer till Scandinavium och lägger sig på försvar när viss framgång. Och detta var inget som förvånade Roger Rönnberg:
-Jag visste att det skulle bli tufft, inte minst med tanke på att vi har vunnit mot AIK ett par gånger och att det hade skador och sjukdomar. Och när vi hamnar i underläge med 2-0 blir det givetvis ännu tuffare. Vi hade verkligen jobbat hårt på att hitta ett attackpsyke inför matchen men när vi hamnar i underläge är det svårt att spela den attackhockeyn som vi vill göra. Spelarna blir lite försiktiga och vill inte göra misstag som gör att det blir ännu tuffare. Då kan vi inte heller gå för fullt och det blir tufft. Jag tycker ändå att vi jobbar hårt men den allra sista lilla skärpan var inte där idag. Vi skapar tryck och vi vinner målchanserna men saknar, som sagt, den sista lilla skärpan och kylan framför mål. Med det sagt, vill jag också passa på att ge beröm till Mats Rosseli Olsen, han svarar upp till det nya kontraktet på ett jättebra sätt. Sedan tycker jag även att kedjan med Collberg, McGrath och Kahnberg fortsätter att visa bra form. Allt är verkligen inte nattsvart.
