Krönika: Jag lyfter på kepsen

Joel Lundqvists sista framträdande som hockeyspelare i Frölunda blev i kostym, inte i tröjan med 20 på ryggen. Men Frölunda-supportrarnas hyllning av klubbens störste spelare genom tiderna blev magnifik och en värdig avslutning på både en säsong och en karriär. Frölunda hade precis på målsnöret till en sjunde och avgörande semifinal mot Växjö tvingats se hur smålänningarna först kvitterat och sedan avgjort genom Robert Rosén i förlängningen. Och då vet vi hur det brukar se ut. 

Överlyckliga vinnare brukar försöka hålla sin finalglädje inombords medan de envist förklarar att de inte har vunnit någonting ännu. De utslagna motståndarna brukar stå med uppknäppt hakband på hjälmen och till synes döda ögon och hänga på klubban. Men den här gången handlade efterspelet knappt om matchen och den missade SM-finalen. Allt kretsade runt Joel Lundqvist som gick på isen i kostym och lågskor och tog sin plats i Frölunda-ledet när motståndarna i Växjö skulle tackas och gratuleras.

På läktarna grät supportrarna, som stannade kvar för att ge lagkaptenen den sista hyllning han får innan det så småningom blir dags att hissa #20 upp i Scandinaviums tak. Den ene efter den andra Växjö-spelaren, varav många vid flera tillfällen hängts upp mot sargen av Joel Lundqvists stenhårda kropp, gav honom en respektfull klapp på axeln eller sidan av kroppen. Mötet med Lukas Bengtsson, superbacken som tog SM-guld med Joel Lundqvist som lagkapten 2016, tog en stund. Det var en del som behövde sägas. Och när Växjö-tränaren och Färjestads-legendaren Jörgen Jönsson kramade om Frölundas legendar kunde man se hur rörd han var – trots den inre glädjen över att ha tagit sitt lag till final.

Och matchvinnaren Robert Rosén, mannen som träffades när Joel Lundqvist i den femte matchen fick matchstraff och dömdes till tre matchers avstängning, stämde in i hyllningskören för vad Joel gjort för Frölunda och svensk hockey. Alla för Joel har det hetat under hela slutspelet. Alla för Joel blev det även långt efter slutsignalen.

Som lagkapten för Frölunda sedan återkomsten 2009 har han ställt upp för supportrarna och oss i media i alla lägen. Vid tunga skador, efter svåra förluster. Joel Lundqvist har alltid stått rak i ryggen, svarat på frågor och kommenterat det som ligger på en lagkapten. Och så blev det även efter den smärtsamma slutpunkten i Scandinavium. Joel, som satt i omklädningsrummet och såg matchen på tv, pratade med C Mores Staffan Kronwall i en paus. Några minuter efter slutsignalen ställde han upp och gav en sista tv-intervju som hockeyspelare med C Mores matchkommentator Johan Edlund. Därefter blev det en stund med de skrivande journalisterna. Alla ville få ett ord med Frölundas avgående lagkapten.

Sista säsongen han ledde Frölunda var laget svajigt och kom bara sexa i grundserien, men växlade upp i slutspelet. Favorittippade mästarna Färjestad bröts ner och ingen utanför Karlstad ifrågasatte det rättvisa i att Frölunda stod som segrare efter sju kvartsfinaler. Nästan ingen utanför omklädningsrummet i Scandinavium gav Frölunda en chans mot seriesegrande Växjö. Men Joel Lundqvist lag pressade smålänningarna och var bara några minuter från att se till att det blev en sjunde match på onsdag. 

Sjätteplatsen i serien var inte okej. Segern i kvartsfinalen och avancemanget till semi mot Växjö gjorde att säsongen räckte för ett godkänt betyg. Insatsen mot skickliga Växjö visade att Frölunda är ett topplag i SHL. När nästa säsongs Frölunda-lag ska börja förberedas fysiskt om några veckor är det ett lag med en ny lagkapten som siktar på att ta det där guldet som de inte har lyckats erövra sedan 2019. Varje gång Frölunda har hyllats av sina supportrar på Götaplatsen har Joel Lundqvist stått där uppe på balkongen eller podiet – två gånger (2003 och 2005) som ung spelare i början på en lysande karriär. Två gånger (2016 och 2019) som den självklare ledaren som fick lyfta pokalen först.

Frölunda fortsätter drömma om Götaplatsen, men utan Joel Lundqvist som given centralgestalt. Att avsluta karriären i kostym utanför isen var inte tanken. Det skulle ju ske på isen. Helst med en seger och pokalen återigen över huvudet. Det var ju inte så här det skulle sluta.

Men när Joel Lundqvist kommer över besvikelsen över det smärtsamma avslutet och förlusten mot Växjö hoppas jag att han sätter sig i sin favoritfåtölj hemma på Hönö, lägger upp fötterna på bordet, sluter ögonen och tänker på allt vad han har varit med om.

Fyra SM-guld, tre VM-guld, fyra CHL-titlar. 20 säsonger i Frölundas A-lag, 14 av dem som lagkapten. Där finns en del att njuta av när det nya livet börjar.

Och så finns där ju en stor fest att se fram mot.

När jag pratade med tvillingbrodern Henrik i samband med hans avtackning i Scandinavium tidigare under säsongen sa Henrik:

– Min avtackning var fin, men det var ändå inget mot hur det blir när Joels tröja ska upp i taket. Då blir det en riktigt stor fest.

Själv lyfter jag på kepsen och tackar Joel – en av de största svenska idrottsmän jag har haft förmånen att följa.