För många år sedan satt jag hos goda vänner vid ett köksbord i Albaniens huvudstad Tirana och pratade om idrottens betydelse. Det var ett samtal som verkligen gick på djupet på ett sätt som jag inte hade varit med om tidigare när det handlar om idrott. Brödraparet vid bordet, båda lite äldre än jag, hade lång erfarenhet av basket på högsta nivå. Och deras far hade både varit landslagsman i fotboll och startat landets största fotbollsklubb. Den äldre brodern, som betraktas som Albaniens bäste basketspelare genom tiderna och som efter karriären blev ambassadör i Storbritannien och senare i Nato, var väldigt övertygande när han förklarade varför idrott är den största kulturyttringen av alla.
– Har du världens bästa sångröst – då är det bara att sjunga. Har du talang för att måla – köp penslar och ett staffli och kör i gång. Men håller du på med idrott finns det alltid någon på andra sidan som vill stoppa dig och som du måste överlista, sa den före detta basketspelaren med eftertryck.
Jag kom att tänka på det samtalet efter att Frölunda vänt 1–3 till 4–3 mot Linköping. För just det är en stor del av Roger Rönnbergs jobb handlar om. Att tillsammans med resten av ledarstaben och spelarna hitta ett sätt att överlista en motståndare som står i vägen. Frölundas huvudtränare pratar gärna om hur viktigt det är att var bäst förberedd, inget ska kunna skyllas på slarv eller nonchalans. Tänk då på hur det måste ha svidit när han under en pausintervju efter första perioden mot Linköping i en intervju med C More konstaterade att ”om du googlar lag som sitter kvar i bussen kommer det att komma upp många ansikten på mina spelare”.
Lite drygt två perioder senare stod han ändå i båset bakom ett vinnande lag.
Vad är det som är svårt? Varför ser det ibland ut som att spelarna inte alls tränar och spelar tillsammans sex dagar i veckan? Ser man på Frölundas trupp finns, i mitt tycke, ingredienserna till ett lag som rakt igenom säsongen borde ligga högt upp och som är en kandidat till Le Mat-pokalen. Bra målvakter, en stark backuppsättning och producerande forwards. Likväl har det bjudits på en svajig säsong med toppar och dalar. Lasse Johansson, som inför säsongen här och där kallades Europas bäste målvakt, har släppt några puckar som han själv inte är speciellt nöjd med. Det i början av serien ramstarka uteförsvaret har emellanåt missat en gubbe som plötsligt stått helt ren framför Lasse Johansson eller Frederik Dichow. Och anfallarna har inte fått in pucken i mål trots bra lägen.
Efter segermatcherna mot Luleå och Skellefteå kändes det som att Frölunda hade börjat hitta den förväntade vägen uppåt – så kom djupdykningen mot Färjestad. Jag vet hur frustrerande det är för supportrarna som vill ha tre poäng varje gång favoriterna åker ut på isen. Själv kan jag bli fascinerad över svängningarna och vad som ligger bakom. Efter två perioder mot Linköping fanns inte mycket som tydde på en vändning. Niklas Wikegård och andra kritiker hade rätt: Frölunda är stundtals lättavslöjat, Roger Rönnbergs taktik föråldrad och sönderläst. En dryg period senare stod Rönnberg som en vinnare. Spelarna hade hoppat ur bussen och vänt – med samma taktik, men med den stora skillnaden att pucken gick i mål vid tre tillfällen. Eller berodde allt på att Linköpings-spelarna blev trötta och inte orkade försvara sitt mål? Frölundas förberedelser var kanske ganska okej ändå?
När Frölunda förbereder sig inför veckans matcher mot Brynäs, HV71 och Malmö är jag säker på att de dubbla känslorna finns med i snacket. Dels hur ett nytt tvåmålsunderläge ska undvikas, dels hur det gick till att vända på tillställningen så att två poäng (naturligtvis hade det varit ännu bättre med tre) kunde packas in i bussen inför hemresan. Tränare och spelare älskar att prata om vad man kan ta med sig från en match även om det har blivit förlust. Nån gång ibland finns dock inget att prata om, det är bara att glömma och gå vidare. Men så finns ju det här med motståndaren också. Vilka överraskningar planerar Brynäs inför tisdagskvällens möte i Scandinavium? Och hur kan Frölunda använda sättet Färjestad körde över Brynäs senast med 5–1 på?
De fysiska förberedelserna är en sak – men det verkligt intressanta tycker jag är det psykologiska och taktiska spelet. Det som innebär att pucken går i eller utanför mål. Det som i förlängningen gör skillnaden mellan ett hyfsat lag och ett som slåss i toppen.
